Fingerfärg

Vi ligger lite efter med bloggandet här: fingerfärger fick ju Alfred prova för rätt många veckor sen, men det har inte blivit av att lägga upp bilderna.

Jag blev inspirerad av vår vän Anna, vars son Sigge fick måla med fingerfärg gjord av filmjölk, så jag blandade ihop fil med röd karamellfärg och med kakao så Alfred fick rosa och brun färg.


























Man måste ju smaka på färgen...

... men det var inte gott.


























Fast det blev ju tjusigt som läppstift ändå.

Benen gick minst lika bra att måla på.

Konsten!

Lille skräddaren

Alfred hjälper mamma sy en klänning.

Japanska pryttlar

Som många vet så är jag väldigt förtjust i japanska saker, och för ett tag sen råkade jag över en webshop som sålde bento-pryttlar (bento = japansk matlåda, där många gör sin mat i fina former och figurer), och jag kunde inte låta bli att köpa mängder av pryttlar, under förevändningen att det kan vara bra att ha om Alfred börjar matvägra nån gång. Då blir det ju roligare att äta maten om den är formad som fina figurer, eller hur? (sen att det är jag som tycker det är kul med pryttlar är ju en bisak...)

Här har vi korvformar, små burkar, pinnar att spetsa maten på, miniflaskor, formar att skära ut mat med och stämplar.

Här: blombladsformar, äppelgodis, chokladpanda, låtsassushi-godis, fler formar och fler stämplar.

























Formar för kokt ägg.

Pinnarna fick plats i äggformarna.

Den funkade!

















Stämplarna funkade också utmärkt med falukorv.

Och med kakdeg funkade både formar och stämplar.

Gräddade kakor.

Fashion shoot

Under tiden jag och Alfred gick och undersökte alla studios kom det fram en kvinna och frågade vad Alfred hade för storlek och om jag och Sara var hans föräldrar.
Det visade sig att hon var ett barn kort till en fotografering för ett italienskt modemagasin dagen efter.

Alfred visade sig vara exakt den storleken hon saknade och undrade om vi möjligtvis kunde tänka oss att komma tillbaka. Och tja, eftersom vi måste bli rika på nåt sätt så sa vi ja.

Själva plåtningen var rolig till en början men blev som de flesta plåtningar sega, utdragna och jobbiga när tiden dras över med två timmar.
Men Alfred fick umgås med clowner, andra barn och leka med ballonger så det gick inte direkt någon nöd på honom. Men till slut tog även hans tålamod slut (vilket är något mer högljutt än hos oss andra vanliga dödliga) och när inte ens russin och apelsinsaft hjälper är det berömda loppet kört.

Om det här var början på en lång modellkarriär återstår att se. Men knappast troligt.

 

Reklamfilmsinspelning

I fredags sjösatte vi Alfreds filmkarriär, kändes lika bra att göra det innan han kan protestera (vi måste ju bli rika på nåt sätt). Eller så var det bara på grund av att budgetar skulle gå ihop och tidsplaner skulle hållas. 

Hur som helst behövdes hans tjänster så jag och Alfred tog oss ner till Hammarby Sjöstad där Sara och hennes jobbarkompisar hängde för dagen. Medan vi väntade på vår tur gick vi runt och utforskade alla olika studios som fanns där (bortsett den Camilla Henemark befann sig i. Eftersom Camilla Henemark befann sig i den). 

Efter en kort lunch var det så Alfreds tur och med mutande i form av lite torkad aprikos gick det rätt bra. Alfred Reis, snart i en banner nära dig. 

Gubben i lådan

Namnkalas för kusin Linus

I helgen åkte vi ner till sommarstugan i Lysekil för att fira Linus på hans namnkalas. Hela släkten var samlad plus massor av vänner. Norrmännen sa sol vid tolvtiden och precis då sprack det upp, regnet försvann och vinden la sig. Takk!
Glada familjen

Kristin, Linus, Rebecca och Jocke

 Undertecknad fick äran att läsa en dikt. 

Linustårta till Linus gjord av farmor (mormor) Maria.

Linus vid presentöppningen, väldigt glad!

Vädret var helt okej.

Så okej att Sara bestämde sig för årets första dopp.

Alfred tittade på.

Alfred och mamma.

Dagen efter bestämde sig Alfred för att sortera godiset. Det tog ett tag. 

På vägen hem passade vi på att stanna till på Kinnekulle och titta på utsikten.

Minibalja

 För ett tag sen köpte vi en diskbalja till Alfred för att han skulle kunna sitta och blaska med vatten på golvet istället för att vi skulle behöva hålla honom hängande över handfatet. Och det var ju kul, men en dag upptäckte han att det var ännu roligare att sätta sig i baljan. Han får precis plats!

Och så fick vi testa Liberos blöjor: den sög upp enorma mängder vatten och läckte inte en droppe när han kom upp!